​Ny ”fördyrbar” energi i Norden

Många drömmer om förnybar produktion som kan konkurrera ut traditionella kraftverk. Men utan avsevärda subsidier är inte förnybara investeringar lönsamma på våra breddgrader.

Det är helt korrekt att investeringskostnaderna för ny förnybar produktion är på väg ned. Det är stor efterfrågan på denna typ av elproduktion världen över, tekniken är relativt etablerad och branschen är på väg mot massproduktion. På ett fåtal platser runtom i världen har nya sol- och vindparker blivit billigare än kolkraft som redan är i produktion. På våra breddgrader har vi fortfarande en bit kvar.

Låg produktionskostnad – hög investeringskostnad
Det är gratis att låta ett vindkraftverk producera el när det blåser. Det som kostar är anläggningsinvesteringen. Kostnader på stål, betong, transport, räntor och produktionsmedel har sjunkit under senare år, samtidigt som sol och vind ökar sin konkurrenskraft. De senaste åren har även elpriserna fallit i Norden och Europa. Marknadspriserna under de kommande tio åren är historiskt låga. Lönsamheten i traditionell kraftproduktion är sämre.

Blir traditionell produktion utkonkurrerad?
Frågan är alltså om de stadigt sjunkande investeringskostnaderna för ny förnybar produktion har sjunkit så mycket att de nu ligger under marknadspriset? Det kommer i så fall att betyda att den befintliga produktionen som bidrar i dagens elmix, till exempel vattenkraft, konkurreras ut helt naturligt. Dagens nordiska elmix består i huvudsak av vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och kraftvärmeverk. Svaret på frågan är nej. De traditionella producenterna blir inte utkonkurrerade. Det är ett stort gap mellan förväntat elpris framöver och det pris som behövs för att kunna räkna hem en investering i ny förnybar produktion. Elpriset måste nästan fördubblas innan någon vill investera i ny förnybar produktion.

Andra intäkter krävs
Om inte elpriset ökar krävs andra intäkter. Subsidier och andra bidragssystem är en lösning. Ett annat är att konsumenter frivilligt betalar mer för vind- och solkraft än den traditionella kraften. I dag är subsidier i praktiken det som skapar investeringar i ny förnybar produktion på våra breddgrader. Samhället bär kostnaden för subsidierna. Därmed är det inte sagt att det är dumt att subventionera. Subsidierna bidrar till en omläggning i energimixen, något som var och en kan ha åsikter om. I Norden är kärnkraften på väg att bli utkonkurrerad av ny ”fördyrbar” (subventionerad) energi.