Varmen gav rekorpris i juli

Värmeböljan medförde att det nordiska spotpriset på el satte rekord i juli. Aldrig tidigare har vi registrerat ett högre julipris.

Systempriset för juli landade på 51,7 EUR/MWh och därmed toppade det rekordet på EUR 49,52 från 2006. Årets julipris är det högsta månadspriset hittills i år och hela 60 % högre än priset för januari samma år.

Förklaringen är uppenbar: Boven i dramat är årets ovanligt heta och torra sommar. Det extraordinärt varma sommarvädret innebär även lite vind över Norden och Nordeuropa. Detta har medfört att det knappt har funnits någon billig förnybar kraft att förbruka, varken i Norden eller i grannländerna. I sommar har även några av de nordiska kärnkraftverken genomfört planerat underhåll vilket har spetsat till situationen ytterligare.

Under loppet av juli stoppades den nordiska elexporten till utlandet och priserna jämnades ut och blev relativt lika mellan Norden och kontinenten. För Norges del exporterade man under juli el från Sydnorge såväl till Danmark, Nederländerna som Sverige. Sverige var i sin tur nettoexportörer mot Finland, Danmark och Polen men nettoimportör från Tyskland. Men flödena var lägre än vad som är normalt på sommaren.

Det finns i nuläget inga vattenmagasin som står tomma, men som kraftreserver ska de räcka länge. Nivåerna i vattenmagasinen är lägre än normalt och det mesta pekar på under normala nivåer i höst och vinter. Normalt brukar vattennivåerna i magasinen stiga stadigt i en jämn takt fram till höstlovet, både till följd av snö som smälter och regn som faller. I år sjunker istället nivåerna sakta, vecka för vecka. Utmaningen är därmed att säkerställa att det finns tillräckligt mycket vatten kvar i magasinen även när det behövs i mars och april och vid en mycket torr väderutveckling under hösten måste man därför dra ner på produktionen av vattenkraft.

För att bromsa vattenkraftsproduktionen höjer vattenkraftsproducenterna priset. Detta sker i små steg dag för dag så länge det är torrt, ända fram tills prisnivån hamnar över kol- och gaskraft i Nordeuropa. I så fall stoppas vattenkraften och vi måste importera från våra grannländer.

Om torkan fortsätter kommer priserna först att öka till dagsprisnivåerna i Tyskland, som idag väntas ligga några euro högre än dagens nordiska nivå. Därefter kommer priset öka till dagsprisnivån i Nederländerna, som ligger ytterligare någon euro över Tyskland. Till sist kommer priset att gå upp till den nivå där industrin finner det lönsamt med driftsavbrott. Det sistnämnda hände några få veckor vintern 2002/2003 och i december 2010, när vi hade genomsnittspriser på 70–80 EUR/MWh.

Men efter sol kommer alltid regn och marknaden förväntar sig inte en lång och ihållande torkperiod. Marknadspriserna för hösten och nästa år har sjunkit de senaste dagarna och ligger därför lägre än priserna vi såg i juli.