Väderfenomen gav högt februaripris

Om du undrar vad plötslig stratosfäruppvärmning har med svenska elpriser att göra kommer svaret här. Ledord: vackert väder, höga priser.

Det nordiska elpriset för februari landade på 39,58 €/MWh vilket är helt genomsnittligt i en jämförelse med elpriset för månaden under de senaste tio åren. Men jämfört med de sista fem milda och blöta åren är årets februaripris hela 31 % högre.

El är en färskvara på samma sätt som direktsänd tv. Båda produceras, distribueras och konsumeras på en gång. Men till skillnad från tv-sändningarna kan inte el sparas för senare användning, användas flera gånger eller hämtas fram och användas just när det passar dig. 

När vi betalar för el är det situationen här och nu – just i denna stund – som är avgörande. Ovanligt låga temperaturer och ovanligt lite nederbörd har gett ovanligt höga elpriser i februari. Vindkraften har också varit svag under februari, något som fått större betydelse efter senare års massiva vindkraftsutbyggnader.

Väderfenomen kan leda till fortsatt höga priser
De flesta av oss har knappt ens hört talas om ”plötslig stratosfärisk uppvärmning”. Inte så konstigt, detta är ett väderfenomen som endast inträffar vintertid och ofta med flera års mellanrum. Det är inte heller varje gång detta får stora konsekvenser för vädret i Norden, men i år kan det se ut som att detta meteorologiska fenomen kan ge ihållande låga temperaturer hela mars.

Men vad är det då som händer i stratosfären? Mycket enkelt förklarat: När den vanliga luftcirkulationen över vårt norra halvklot – polarvirveln – bromsar upp och temperaturen i stratosfären stiger med flera tiotals grader Celsius, får vi färre lågtryck mot Skandinavien. Istället ser vi en mer frekvent etablering av högtryck och därmed försvinner både vind och nederbörd från våra områden. Och som de flesta redan har märkt: Med en molnfri stjärnhimmel blir även temperaturerna ovanligt låga. 

Detta bidrar till att vi förlorar reserverna vi har i form av vatten samtidigt som vindkraften inte klarar av att kompensera. Allt detta är faktorer som får elpriset att skena iväg uppåt.

Detta väderfenomen gäller inte bara Norden utan även delar av Nordeuropa, inklusive vindkraftlandet Tyskland. Och lite vind i Tyskland betyder omedelbart högre kraftpriser för tyskarna. För när de ska kompensera för bristen på vindkraft, måste de starta upp fossil energiproduktion – något som i sin tur är beroende av priserna på kol och gas.

Ökade energipriser internationellt
Vi vet att god ekonomisk utveckling i stora delar av världen ökar efterfrågan på energi internationellt. Nu är det framförallt Asien som påverkar energipriserna och här är det Kina och Indien som påverkar kolpriset mest.

I Kina har de av olika anledningar stängt ner en hel del av den egna kolproduktionen. Detta gör att Kina i större grad måste handla kol på den internationella marknaden, samma kol som europeiska kolkraftverk konkurrerar om att köpa. Detta är ett av skälen till att vi måste gå ända tillbaka till början av 2013 för att hitta högre kolpriser än de vi ser nu.