Svag krona påverkar elpriset

Den svenska kronan har de sista åren försvagats med 10 procent mot euron. Det påverkar även din elräkning.

El köps och säljs på en gemensam nordisk marknad, noterad i euro. Därför har förändringar i styrkeförhållandet mellan kronor och euro stor effekt på elpriset som du och jag betalar. En euro kostar idag runt 9,2 kronor, medan den i slutet av 2012 kostade ungefär 8,2 kronor. Kronkursen har försvagats drastiskt bara under de senaste åren till följd av aggressiva åtgärder från Europeiska centralbanken och Riksbanken.

Isolerat sett bidrar valutaförsvagningen till att göra elen dyrare. Denna effekt motverkas dock kraftigt av ett överskott av energi på energimarknaderna.

Priset på el i Stockholm var i mars 45 procent lägre än genomsnittet för mars månad under de senaste tio åren. Vi måste gå tillbaka ända till 2002 för att hitta ett lägre pris i mars. Och hade det inte varit för den svaga kronkursen skulle priset i år ha varit ännu lägre.

Elpriset höll sig på rekordlåga nivåer trots en avsevärt lägre nederbörd än normalt i mars. Priset i Stockholm slutade på 20,1 öre/kWh, 1,8 öre/kWh högre än i februari, men alltså trots det ändå på en rekordlåg nivå. Priset i de övriga tre prisområdena i Sverige såg mycket liknande ut, med Malmö på topp med 20,7 öre/kWh.

Snösmältningen har börjat och vattenflödena i älvar och vattendrag har börjat stiga. Eftersom det är mindre snö i fjällen än normalt, både i Norge och Sverige, så förväntar sig marknadsaktörerna en lugn och kontrollerad snösmältning som inte lägger riktigt så stor press på elproducenterna. Marknaden prisar in att priset ligger stilla under april varpå en mjuk nedgång följer under sommaren.

Elpriset sätts som nämnt på en nordisk marknad. Det betyder att det svenska elpriset påverkas av förhållanden i de övriga nordiska länderna, men även av förhållanden i Ryssland, Baltikum, Polen, Tyskland och Nederländerna (och så småningom även Storbritannien), som alla är knutna till den nordiska marknaden.

Om de nordiska elproducenterna väljer att sälja sin el utanför Norden eller att sänka produktionen i Norden, måste den nordiska marknaden köpa el från andra europeiska länder som ofta producerar el med kol och gas. Hur mycket det kostar att producera el i dessa länder styrs därför av priset på kol och gas. Så länge kol- och gasmarknaden präglas av tillgångsöverskott och låga priser, bidrar möjligheten att köpa billig el från andra europeiska länder till att hålla nere det nordiska elpriset. På kort sikt har vi i praktiken ett nordiskt pristak som ligger ungefär på det pris vi fick i mars.