Strålande påsk gav höga elpriser

Det fina vädret är inte gratis – det finns ett pris att betala för gassande påsksol och blå himmel. Det kommer på elräkningen till följd av dålig påfyllning i vattenkraftsystemet.

Påsklediga nordbor älskar blå himmel och gassande sol som värmer oss efter vintern. Men när ledigheten är över och nästa elräkning dunsar ner i brevlådan, ser vi medaljens baksida:

Torrt och vindstilla väder betyder nämligen minimal påfyllning i kraftsystemet och därmed elpriser som stiger i takt med termometern. Enligt Meteorologisk institutt var påskvädret 2019 det näst bästa på 50 år – endast slaget av påskvädret 2013.

Detta utgör en stor del av förklaringen till varför elpriset för Norden i april blev det högsta sedan 2013. Systempriset levererades i snitt för 40,82€/MWh och höll sig därmed på samma nivå som marspriset (40,86 €/MWh). Och den jämna och höga prisnivån har påverkats starkt av att vattenkraftresurserna i Norden har försvagats av det nederbördsfattiga vädret.

Prisrekord?

Priserna är höga nu, men hur högt har vi egentligen hamnat? Årets aprilpris är 45 procent högre än snittet under de senaste fem åren och 16 procent över snittet om vi ser till de senaste tio åren. 

Tittar vi på perioden ända från 2000 och fram till idag, har det bara inträffat fyra gånger under dessa tjugo år att aprilpriset har legat över €40. Fantastiskt aprilväder förklarar några av dessa år.

Men något prisrekord har vi inte noterat under den senaste månaden. Den tveksamma äran tillhör fortfarande april månad 2011, då elpriset slutade på hela 53,84 €/MWh – alltså runt trettio procent över årets notering.

Dyr kraftproduktion i Europa

År 2011 var det inte bara fint väder och försvagad vattenkraft som låg bakom, till skillnad från 2013 när förra pristoppen nåddes. De våldsamma pristopparna 2010 och 2011 drevs upp av höga priser på de så kallade koldioxidkvoterna. 

När kraftbranschen betalar ett högt pris för att släppa ut koldioxid betyder detta självklart att det blir dyrare att producera el av fossila energikällor som kol och gas. Och här har utvecklingen varit brutal: Sedan 2017 har dessa kvotpriser mer än sexdubblats och de har nu passerat de nivåer vi såg 2011. 

Detta betyder att årets aprilpris också har flera orsaker: Försvagad resursbalans i Norden är en orsak, i kombination med att priset på kraft utanför Norden också är mycket högt. Bådadera har självklart bidragit till att hålla priset i Norden på en hög nivå under april månad.

Solrekord

Vissa jublar lite extra när påsksolen skiner från en klarblå himmel: Det är de som har egen kraftproduktion i form av solpaneler på taket, antingen på sommarstugan eller hemma. Den här påsken gick solkraftproduktionen på högvarv, men i Norden är det ännu inga stora siffror att tala om.

I Tyskland är det annorlunda: Där har solceller sedan länge varit etablerade som en viktig del av det förnybara kraftsystemet. Dagar med kanonväder med strålande sol kan tyskarna – endast med hjälp av solceller dagtid – producera mer el än vad Norges alla kraftverk klarar att producera. 

Och på annandag påsk, medan den mest energikrävande industrin hade ledigt, klarade tysk solkraft och vindkraft att täcka hela elförbrukningen i Tyskland under några timmar mitt på dagen.

Framöver

När marknaden noga studerar hur dagens status är för elproduktion och priser handlar det ofta om att skapa bra prognoser för priserna framöver. Här spelar både resurssituationen på vattenkraftsmarknaden och det höga kvotpriset på koldioxidutsläpp in. 

De här faktorerna präglar därmed marknadspriserna som beräknas framåt i tid – och vi ser nu att terminspriserna (marknadens framtidspriser) har gått upp under hela april. Det betyder i klartext att marknadsaktörerna på energimarknaden nu förväntar sig ännu högre priser framöver än vad de räknade med för en månad sedan.