Kraftåret 2017: Dåligt väder gav bra priser

Höga kolpriser, milt och fuktigt väder och hög produktion av förnybar energi var det som präglade kraftpriserna mest under det gångna året. Om vi tittar på kraftpriset under de senaste fem åren var årets pris mycket likt genomsnittet.

Till skillnad från internationella kraftpriser, där det har rått mycket rörelse, har kraftpriset i Norden legat ganska stabilt under 2017. Kolpriset har stigit stadigt under hela året samtidigt som vi har sett en förbättring av vattenresurserna. Dessa faktorer har jämnat ut varandra och därför har de inte haft någon effekt på spotpriset.

Januari: Vinter i Europa – vår i Norden
I Europa präglas kraftpriserna av kallt vinterväder och låg produktion av vindkraft. Problem kopplade till fransk kärnkraftsproduktion bidrar också till att hålla upp priserna i Europa. I Norden håller ovanligt milt väder elpriset nere. Prisskillnaden mellan Norden och Europa är osedvanligt stor.

Februari: Kina fäller krokben för de nordiska kraftpriserna
Kinesiska myndigheters iver att kontrollera kolmarknaden leder till stora rörelser i kolpriset. Efter att kolpriset kollapsat 2015 har kinesiska myndigheter infört förelägganden och restriktioner i ett försök att stabilisera kolpriset på en högre nivå. Stora rörelser i kolpriset påverkar kraftpriserna i Europa och Norden.

Mars: Onormalt normal fyllnadsgrad
Sammanfattningsvis är resurssituationen normal i mars. Det vill säga att summan av vatten i magasinen och snö i fjällen liknar genomsnittet för de senaste tio åren. Men fördelningen av resurserna är däremot väldigt onormal. Återkommande snöoväder under vintern har gjort att mycket av resursöverskottet ligger lagrat i Nordnorge i form av snö. I söder är det mindre resurser än normalt och detta präglar prisskillnaderna inom Norden.

April: Kastvindar på elmarknaden
Under loppet av några få år har man byggt upp mycket vindkraft i Sverige. Den installerade effekten kan i teorin täcka en tredjedel av den svenska förbrukningen. Detta har gått fort och marknaden har ännu inte lärt sig hur den ska tackla de stora variationerna i produktionen av vindkraft. Under loppet av april har priset i Sverige varierat från 1,6 öre/kWh ända upp till 48,1 öre/kWh – hela 30 gånger högre.

Maj: Vintriga vårpriser
Snösmältningen har kommit igång sent i Norden. Mycket beror på att det ligger stora mängder snö i norr. I söder pågår redan snösmältningen och producenterna har god kontroll över läget. Detta gör att spotpriset inte pressas ner så mycket. 

Juni: Nedläggningar och utbyggnader på kraftmarknaden
Reaktor 1 på Oskarshamn tas ur drift för gott. Reaktorn har under 45 år producerat 110 TWh. Detta motsvarar nästan en hel årsförbrukning av el i Norge. Att rektorn skulle läggas ner var väntat. Samma månad beslutar svenska myndigheter att subventionsprogrammet för förnybar kraftproduktion (Elcertifikatmarknaden) förlängs i ytterligare tio år efter 2020. Man förbereder även för att ytterligare 18 TWh årlig produktion ska kunna få subventioner.

Juli: Högsta julipriset på el på tio år
Med en stor del av vattenresurserna koncentrerade till Nordens norra delar påverkas de nordiska kraftpriserna i högre grad av förhållanden utanför våra gränser. Högre kolpriser är huvudorsaken till att vi får höga elpriser denna månad. Kolpriset har stigit kraftigt på grund av stor efterfrågan i Asien. Där kämpar Kina med dåligt nyttjande av vattenkraften. Värmeböljan medför även att det råder en extrem efterfrågan på el till luftkonditionering.

Augusti: Dåligt sommarväder – lägre priser
Denna månad kompenserar elpriserna en smula för den gråa och regniga sommaren som vi har genomlidit. Elpriserna blir lägre. Elpriset präglas av en god situation när det gäller vattenresurser. Ständigt dyrare el i Europa gör att priserna inte är så låga som de kunde ha varit. De europeiska elpriserna stiger på grund av en fortsatt uppgång i kolpriset.

September: Nya toppnoteringar på terminsmarknaden
Framtidspriserna (terminspriserna) på kraftmarknaden når denna månad nya höjder. Vi måste gå tillbaka ända till 2014 för att hitta högre pris på kontrakten för 2018. Priset för att säkra elpriset för 2018 har en omsättning på ända upp till 29,65 €/MWh på kraftbörsen. Kombinationen av dyrare kol och ett högre pris på koldioxidutsläpp bidrar till att göra kolkraften dyrare. Dyrare kolkraft drar upp kraftpriset i Europa som i sin tur drar upp kraftpriserna i Norden.

Oktober: Vädret vann över kolet
Stigande kolpriser hotar att fortsätta pressa upp de nordiska kraftpriserna. Men denna månad är det faktiskt vädret som vinner. De ständiga lågtryck som drar in över Nordeuropa och Norden passerar där utbyggnaden av vindkraft har varit som störst. Vindkraften bidrar till att pressa ner elpriserna i Tyskland och Norden.

November: Vintriga elpriser
Priset präglas av den temperaturnedgång vi normalt får i november. Lägre temperaturer ger högre efterfrågan på el i Norden vilket i sin bidrar till att höja elpriset inför vintern. Mycket nederbörd under året har gett god påfyllning i resursbalansen. Detta bidrar till att begränsa uppgången i spotpriset. Priset under denna månad är helt genomsnittligt om vi jämför med de senaste fem åren.

December: Året det blev så vått
Trots uppgången i internationella råvarupriser och kraftpriser i Europa var Nordens elpriser moderata. Under 2017 kom det avsevärt mer nederbörd än normalt. Detta medför att resursbalansen har gått från att vara negativ i början av året till att ha ett stort överskott vid utgången av året. Förutom god tillgång på vattenresurser har det varit väldigt bra kärnkraftsproduktion i Norden. Och vindkraften i Sverige och Danmark är snart fyra gånger så stor som för tio år sedan.