Nyhet -
Energikommissionen vill fortsatt ha en Energy Only-marknad
Den 9 januari kom den svenska Energikommissionen med sitt slutbetänkande. Slutsatsen är att dagens marknadsdesign fungerar relativt bra, och man föreslår inga omfattande förändringarändringar i denna.
Under hösten har Energikommissionen arbetat vidare för att skapa sammanhang och konkretisera innehållet i Energiöverenskommelsen, som slöts mellan fyra av de sju riksdagspartierna den 10 juni 2016. I detta arbete har man både gjort egna analyser, och hämtat in synpunkter från ett stort antal marknadsaktörer och branschföreningar. Man har också fått ta hänsyn till EU-kommissionens nyligen lanserade vinterpaket för energimarknaderna.
- Bedömningen är att marknadsdesignen, som brukar kallas ”Energy Only” inte behöver förändras på kort sikt, men att det kan krävas förändringar i regel- och skattesystem för att efterfrågeflexibiliteten skall stimuleras, sa Energikommissionens kanslichef Bo Diczfalusy när slutbetänkandes presenterades.
Slutbetänkandet på 400 sidor innehåller 12 förslag och 32 bedömningar av olika sakfrågor. De mest framträdande förslagen är:
- Ett mål om 100% förnybar elproduktion år 2040.
- Elcertifikatssystemet skall förlängas och utökas med 18 TWh till 2030.
- Skatten på termisk effekt för kärnkraftverk avvecklas stegvis från 2017.
- Fastighetsskatten på vattenkraft skall sänkas stegvis från 2017.
- Finansieringen av sänkta skatter för kärnkraft och vattenkraft skall finansieras genom en höjning av energiskatten.
Förslagen kommer nu att omsättas till propositioner och uppdrag. Energiminister Ibrahim Baylans målsättning är att de kan beslutas under 2017.
Hur påverkar energikommissionens förslag elmarknaden?
Vi menar att energikommissionens slutbetänkande är en studie i svensk konsensuskultur i den högre skolan. Alla särintressen får något, vilket skall säkerställa att propositionerna kan klubbas igenom i riksdagen utan debatt. Kärnkraften får nedsatt effektskatt. Vattenkraften får nedsatt fastighetsskatt. Vindkraftsbranschen får en utökning av elcertifikatssystemet och därmed fortsatt hög utbyggnadstakt. De som inte får något är biokraften och ägarna av befintliga vindkraftverk.
Men vem är det som skall betala för kalaset?
Det blir landets alla elkonsumenter som får betala, genom en kraftigt höjd energiskatt. Samtidigt kan man hävda att elkonsumenterna får tillbaka i form av lägre elpriser. Genom ökade subventioner till förnybart, samtidigt som kärnkraftens fortsatta drift säkerställs, kommer elpriset att hållas på en låg nivå under många år till. De flesta kan därmed känna sig ganska nöjda. Typiskt för svensk konsensuskultur.
